Schwedisch A1.4-1 ( del 10): Inredningstyp & Glass

schwedenhaus_sept-8Heute im Kurs:

Lektion 10:

  • nr 6 a+b: Vilken inredningstyp är du?
  • nr 7a: En svensk stuga

Webexkursion:

Glassexkursion:

  • Vokabler:
    • strut
    • bägare
    • glass
    • kula
    • grädde
    • smak

 

 

Advertisements

Schwedisch A1.4-1 ( del 9): Hyresannonser

Idag på kursen:

 

Schwedisch A1.4-1 ( del 8): Bostäder och Påsk

Lektion 10:

  • nr 1 a-c: Wdh: En fåtölj, en bokhylla och gardiner
  • nr 2, a-d: Vi har ny utsikt!
  • nr 4: Uttal

Audio: 

Påsk:

Schwedisch B1.3 (4): Vikingatiden

(c) ungafakta.se

Vikingatiden är den skandinaviska järnålderns sista period, från sent 700-tal till cirka 1100 e.Kr. Termen används framför allt vid beskrivning av Nordens förhistoria, men också i brittisk och irländsk historieskrivning. Perioden räknas i andra delar av Europa antingen likaledes som en del av järnåldern eller som del av den tidiga medeltiden(mer på Wikipedia.se)

Schwedisch A1.4-1 ( del 7): Färgtyper och bostäder

Nyligen på kursen:

Lektion 9:

  • nr 9 a+b: Lingon och Blåbär

Lingon och blåbar:

Karamell: Färgtyper

  • vår
  • sommer
  • höst
  • vinter

Lektion 10:

nr 1 a+b: En fåtölj, en bokhylla och gardiner

Schwedisch A1.4-1 ( del 6): De aktuella färgerna i år.

Lektion 9:Lasse-0

  • Wdh: tröjor, byxor med mera
  • nr 7 a-c: De aktuella färgerna i år.
  • nr 8 a+b: Vad heter han i den gröna skjortan?

hörlurare9-8a

Schwedisch B1.3 (3): Svenska dialekter

Svenska (svenska) är ett östnordiskt språk som talas av drygt tio miljoner personer främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiella språk på Åland. I övriga Finland talas det som modersmål framförallt i de finlandssvenska kustområdena i Österbotten, Åboland och Nyland. En liten minoritet svenskspråkiga finns även i Estland. Svenska är nära besläktat och i hög grad ömsesidigt begripligt med danska och norska. De andra nordiska språken, isländska och färöiska, är mindre ömsesidigt begripliga med svenska. Liksom de övriga nordiska språken härstammar svenskan från en gren av fornnordiska, vilket var det språk som talades av de germanska folken i Skandinavien.

Rikssvenska, eller standardsvenska, är det standardspråk som i Sverige sedan 1800-talet utvecklats ur mellansvenska dialekter och var väletablerad vid början av 1900-talet. Det finlandssvenska standardspråket, högsvenskan, har ett eget språkvårdsorgan, som dock strävar efter att hålla skillnaden till rikssvenskan liten.

Den lingvistiska definitionen av en svensk dialekt är de lokala varianter som inte blivit starkt påverkade av standardspråket och vars ursprung kan spåras ända tillbaka till fornnordiskan. De kallas ofta bygdemål eller sockenmål. Många av de mer genuina dialekter som talas i orter som Orsa i Dalarna, Skellefteå i Västerbotten, Kalix i Norrbotten eller Närpes i Österbotten har ofta mycket särpräglade fonetiska och grammatiska aspekter, såsom upprätthållandet av äldre kasussystem. Dessa dialekter kan vara näst intill obegripliga för de flesta svenskar och betraktas ibland som egna språk. De flesta av talarna behärskar även rikssvenska (eller högsvenska som i fallet med de finlandssvenska). (wikipedia.se)

Huvudartikel: Svenska dialekter

 

 

Schwedisch A1.4-1 ( del 5): Vad har du på dig idag?

Idag på kursen:

Special:

Lektion 9:

  • nr 4 a+b: Uttal
  • nr 5: Modern och omodern
  • nr 6a-d: Provrum finns i herravdelningen vid kostymerna
  • hörlurare9-6b

Schwedisch A1.4-1 ( del 4): nattlinne, trosor och kalsonger

Idag på kursen:

blouse-2597205_1280

Foto: StockSnap (pixaby.de)

Lektion 8:

  • karamell: Spel.

Lektion 9:

  • nr 2 b+c: Skjorta, kjol och skor.
  • nr 3 a-c: Hon tycker om bekväma saker

Länkar / links:

Fettisdagen und Semlor

Foto: Frugan/flickr

Der Faschingsdienstag ist in Schweden der Fettisdag, nach christlicher Tradition liegt er 47 Tage vor Ostern und leitet die Fastenzeit ein. Der Name fettisdag setzt sich aus den Worten „fet“ und „tisdag“ zusammen, also „fetter Dienstag“ und weißt auf all das gute Essen hin, das es an diesem Tag gibt. Das Wort selbst existiert nachweislich übrigens seit 1594. Nach alter Tradition gibt es am Fettisdagen Semlor oder auch fettisdagsbullar. Ursprünglich wurden die Semlor nur am eigentlichen Fettisdagen gegessen, in Südschweden gab es sie traditionell am fastlagsmåndag, dem Pendant zum Rosenmontag, der Montag wird in Schweden daher auch „bullamåndag“ genannt. Der „bulle“ wird oft halbiert und mit Schlagsahne und mit Mandelmasse gegessen. Optisch ähnelt er ein wenig dem deutschen Windbeutel, auch wenn Teig und Inhalt nicht identisch sind. In Norwegen und Dänemark ersetzen Marmelade und manchmal sogar Vanillecreme die Mandelmasse.

Inzwischen gibt es in Schweden die Semlor nicht nur zum Einstieg in die Fastenzeit, sondern oft auch über Ostern hinaus. Inzwischen wird sogar diskutiert, ob es nicht auch Weihnachtssemlor geben darf u.ä. also semlor året runt – das ganze Jahr über.

Roys Rezept:

Semlor med vanilj och mandelfyllning